You'll be cheerful when I'm done with you!
Imorgon brakar Sanna in och förhöjer min nuvarande dräglighet med jättemånga points! Så JÄVLA ROLIGT! Jag är helt till mig, och så mycket jag kommer utsätta dig för Sanna! Du anar inte, men sen får du inte heller under några omständigheter banga något! After all, I'm doing it for you ;) 10 fettfantastisktfyllda dagar med Söderman! Ja, är inte det livligt så säg!
Sen vad har hänt i veckan annars då! Jo det ska jag berätta!
Kommer märkligt nog inte ihåg så mycket från mån, tis. Eller jo vänta nu. På måndag drog jag och Adele ut på en löprunda, var väl ute i en 45 min, mycket intervaller där, för vi hade bestämt oss för att ställa upp i the Hillhead Race sörni. För sedan i söndags har det varit Stow sportsweek, med olika events varje kväll. Och på onsdagen var det the hillhead race. Springelispring från parken, uppför vårt gata, korsa ett brant fårfyllt fält, i tron att toppen var nådd fick man dessvärre pusta uppför ytterligare hiskelig branthet. Vägen ner, kutakuta. Fy tusan, och A övergav mig. Dock inget halvkasst skäl egentligen då brorsan fyllde år, hade han sprungit dock så hade hon gjort det med. Faktiskt. Hursom, vi är en blygsamt liten samling adults som ställde upp. Varav fyra av oss var kvinns. Jag hade förresten nr 20 på mig. Skyndade och kom i mål inte sist.
Prisutdelning var det med, jisses amalia... Eftersom jag kom trea av alla fyra ladies så blev jag också uppkallad för att ta emot ett kuvert med 1 £, heya, och ett fotografi togs med... Ysh. Hursom, lagom fett det där då. Så, ja nu vet jag vart jag ska springa en gång i veckan fram till nästa års sports week... Heh.
Stannade kvar efter racet och såg på när ungarna även körde thug-a-war. De gjorde så bra ifrån sig. Och sen var det stormänniskornas tur och det var ju faktiskt svårt att motså. I våra lag, på plats, började dra och repet brast. En skitstor knut knöts i repet, alla på plats, omgång två och repet brast igen. We're just too strong you know. Huruvida repet var gammalt eller ej, det är däremot en annan femma.
Sen så är det fancy dress tomorrow, det ska bli ball och kan tyvärr inte missas, hehe, Sanna vet inget yet dock.
Mitt diplom har jag för övrigt hängt upp på väggen. Det känns bra. Får nog börja ta lite foton på rummet här så man får se hur det ser ut.
Kameran min ska jag ju hämta på måndag äntligen efter att ha been separated for more than a month! Lite tråk blir det ju när man inte kan impulsfotografera.
En annan notering är att jag är så svinigt festivalsugen så det gör ont. Jag kan helt enkelt inte se hur jag möjligen ska kunna leva med mig själv om jag inte åker till The Secret Garden Party i år, samtidigt som jag knappt kan se det gå ihopa med tid och pengar heller. Men det svider och kliar inombords. Vill. Iväg. Pleeeeease.
Adele vill också gå på den, vi hade en överenskommelse att faktiskt åka. Men, det kanske inte håller. Åh men jag vill. Hemskthemskt gärna. Tusangubbar. Nej, den t åls att arbetas med. I stor mängd. Från äventyr till äventyr. Yikes.
Åh så mycket, tar girigheten över nu?
Är jag kvar nästa sommar så vet jag vad jag kommer pyssla med främst. Finns ju ett rätt bastant antal festivaler som är värda ett besök.
Men kära nån, varför skriver jag fett jämt för. Bastant får bli nya taget.
Nåja, allt for now. Kilar in en sec senare, ska tvinga Söderman att skriva ett gästinlägg med.
Pusshaj.
Sen vad har hänt i veckan annars då! Jo det ska jag berätta!
Kommer märkligt nog inte ihåg så mycket från mån, tis. Eller jo vänta nu. På måndag drog jag och Adele ut på en löprunda, var väl ute i en 45 min, mycket intervaller där, för vi hade bestämt oss för att ställa upp i the Hillhead Race sörni. För sedan i söndags har det varit Stow sportsweek, med olika events varje kväll. Och på onsdagen var det the hillhead race. Springelispring från parken, uppför vårt gata, korsa ett brant fårfyllt fält, i tron att toppen var nådd fick man dessvärre pusta uppför ytterligare hiskelig branthet. Vägen ner, kutakuta. Fy tusan, och A övergav mig. Dock inget halvkasst skäl egentligen då brorsan fyllde år, hade han sprungit dock så hade hon gjort det med. Faktiskt. Hursom, vi är en blygsamt liten samling adults som ställde upp. Varav fyra av oss var kvinns. Jag hade förresten nr 20 på mig. Skyndade och kom i mål inte sist.
Prisutdelning var det med, jisses amalia... Eftersom jag kom trea av alla fyra ladies så blev jag också uppkallad för att ta emot ett kuvert med 1 £, heya, och ett fotografi togs med... Ysh. Hursom, lagom fett det där då. Så, ja nu vet jag vart jag ska springa en gång i veckan fram till nästa års sports week... Heh.
Stannade kvar efter racet och såg på när ungarna även körde thug-a-war. De gjorde så bra ifrån sig. Och sen var det stormänniskornas tur och det var ju faktiskt svårt att motså. I våra lag, på plats, började dra och repet brast. En skitstor knut knöts i repet, alla på plats, omgång två och repet brast igen. We're just too strong you know. Huruvida repet var gammalt eller ej, det är däremot en annan femma.
Sen så är det fancy dress tomorrow, det ska bli ball och kan tyvärr inte missas, hehe, Sanna vet inget yet dock.
Mitt diplom har jag för övrigt hängt upp på väggen. Det känns bra. Får nog börja ta lite foton på rummet här så man får se hur det ser ut.
Kameran min ska jag ju hämta på måndag äntligen efter att ha been separated for more than a month! Lite tråk blir det ju när man inte kan impulsfotografera.
En annan notering är att jag är så svinigt festivalsugen så det gör ont. Jag kan helt enkelt inte se hur jag möjligen ska kunna leva med mig själv om jag inte åker till The Secret Garden Party i år, samtidigt som jag knappt kan se det gå ihopa med tid och pengar heller. Men det svider och kliar inombords. Vill. Iväg. Pleeeeease.
Adele vill också gå på den, vi hade en överenskommelse att faktiskt åka. Men, det kanske inte håller. Åh men jag vill. Hemskthemskt gärna. Tusangubbar. Nej, den t åls att arbetas med. I stor mängd. Från äventyr till äventyr. Yikes.
Åh så mycket, tar girigheten över nu?
Är jag kvar nästa sommar så vet jag vad jag kommer pyssla med främst. Finns ju ett rätt bastant antal festivaler som är värda ett besök.
Men kära nån, varför skriver jag fett jämt för. Bastant får bli nya taget.
Nåja, allt for now. Kilar in en sec senare, ska tvinga Söderman att skriva ett gästinlägg med.
Pusshaj.
Kommentarer
Trackback
