Rehab

Yes. Jag har "rehabiliteringsvecka" från igår t.o.m. nästa lördag. Jag är hus- och kattpassare. Detta innebär att jag sitter ensam i ett hus, med katter i antalet 3 och bara... andasstuderar.

Det är slutspurten nu, det är extremt tråkigt, fasligt drygt men oerhört värt, så fort det är över.
Den trevliga trösten är att jag kl 00.00 imorgon endast har ett prov kvar och allt skriftligt kommer att vara inlämnat. Den otrevliga, tja tröst kan man ju inte kalla det, nyheten säger vi, är att jag har hemskt mycket att göra som då ska vara klart till den tiden imorgon. Håhåjaja. En uppsats i eng c + en bokanalys i eng c. Men vad attsingen jag har kvar för skolarbete är verkligen det mest ointressanta som finns. Jag kanske vinner några få poäng i självömkan för att jag beklagar mig, men längre än så går det inte.
Nåväl, en fisk sade en gång att man ska tänka på något roligt. Så på det spåret fortsätter vi.

Nästa helg, om en vecka, lördagen den 4:e juni, då är det veggomässa i Malmö och jag är jätte hajpad på att gå! Jag drar lillsyster med mig, hon ser fram emot kakor och sådant. Sen drar hon i sin tur med sig en vän, som också ser fram emot kakorna tror jag. Det blir trevligt i vilket fall.

Gällande den där djurrättskursen så vart den fullsatt när jag kikade för ett par veckor sedan. Lite tråkigt, men rätt bra ändå i slutändan antar jag. Då ska jag istället göra en massa andra bra saker.

Men nu, behöver jag skriva uppsats. Sådetså. Men ack, det ordnar sig.

Resten av veckan ska vara hellugn, avslappnad och full av musik, katter, lite mat och filmtittande. Som sagt, jag ska rehabilitera lite. Från vad? Det är en anning historia. Men ack så skönt.

Det känns som att det är något jag vill. Egentligen är det massor som jag vet att jag vill, men om man bortser ifrån dem ett tag, så finns det något mer. Som jag inte vet.

Min hjärna är tokfylld med William Wallace. Jag behöver en paus.
But no time for  that though.

See you in plenty of bits, cheers.

When

Kort och koncist:

Just nu har längtan och förväntan återfunnit sig i sinnesmagasinet och gör sig påminda. Jag börjar bli otålig, jag kräver förändring nu... Vill veta av något nytt. Andra platser, långt ifrån Sverige nu. Då kanske det kan konstateras nu, ett halvår i Sverige (eller specifikt på denna plats) är fullt tillräkligt.

Jag behöver miljöbyte. Jag behöver äventyr. Frihet, känslor och tankar som för en vidare, mot... någonstans.

All for now.


RSS 2.0