The first real day. 13/8 - 2008
13.27
Flyget från Johannesburg till Phalaborwa var mysigt. Ett litet tanigt propellerplan där man inte fick ha handbagaget hos sig. Dvs. för min del, tyvärr ingen kamera. Det var jättehäftig utsikt men dåliga fönster så det hade förmodligen inte blivit bra bilder ändå.
På flyget fanns det med några medelålderssnubbar som snackade att märkligt språk som ibland lät som danska, tyska och säkert något mer som jag inte kommer ihåg. Hursom helst så började de prata lite med oss strax innan landning. De skrattade förmodigen åt oss.
Väl framme på denna lilla gulliga flygplats så fick vi vårt handbagage som väntade på oss utanför. Sedan gick vi in i byggnaden (jättetjusig) och möttes av en flock människor. Det vart lite konstigt från början, vi stod bara tysta och dryga, men de hade överseende med att vi var trötta.
Toaletten var intressant, annorlunda men på ett mycket positivt vis.
Våra väskor (välbehållna till slutstation) lastades på jeepen som var helt öppen bortsett från förarhytten. Och då menar jag inte som en cabbe utan helt öppet, dvs. inget på sidorna förutom "väggar" som gick upp till knähöjd och järnstänger som håller en kvar i bilen.
De tog oss allra först till lunch, jag och Carro tog cola och fish'n'chips. TH valde hamburgare med ost - jävlar med ost säger jag!
För mig kostade det 41. 60 rand, men då vi inte hunnit köpa något och fått växel så rök ytterligare en tjusig 50-lapp där. Man fick ju en nota och lade pengarna direkt så det överflödiga blir ju dricks.
Efter detta stack vi till köpcentret som besöks en gång i veckan. Här finns internetcafé, matbutik och lite annat, nåra klädbuiker osv.
Of som vi var kunde vi inte riktigt utnyttja tillfället och gick på egen hand omkring med magont och dylika åkommor. Vi orkade inte sitta på internetcaféet, vilket vi inte hade växel till heller.
Vi fick lite info gällande maten. Frukost och lunch fixar man själv, det finns ingredienser till det. Kvällsmat lagar de anställda. Allt utöver detta får vi bekosta själva, t.ex. cola, godis, etc. och det kan man då följa med och köpa en gång i veckan. Vi väntar med detta till nästa gång vi skall till stan, efter att vi fått känna efter lite först. Så nu när jag funderat lite så ska jag köpa en dunk vatten och lite till. Kranvattnet är/sägs vara helt okej och jag tycker det smakar gott, men man vet ju aldrig.
To be continued...
Flyget från Johannesburg till Phalaborwa var mysigt. Ett litet tanigt propellerplan där man inte fick ha handbagaget hos sig. Dvs. för min del, tyvärr ingen kamera. Det var jättehäftig utsikt men dåliga fönster så det hade förmodligen inte blivit bra bilder ändå.
På flyget fanns det med några medelålderssnubbar som snackade att märkligt språk som ibland lät som danska, tyska och säkert något mer som jag inte kommer ihåg. Hursom helst så började de prata lite med oss strax innan landning. De skrattade förmodigen åt oss.
Väl framme på denna lilla gulliga flygplats så fick vi vårt handbagage som väntade på oss utanför. Sedan gick vi in i byggnaden (jättetjusig) och möttes av en flock människor. Det vart lite konstigt från början, vi stod bara tysta och dryga, men de hade överseende med att vi var trötta.
Toaletten var intressant, annorlunda men på ett mycket positivt vis.
Våra väskor (välbehållna till slutstation) lastades på jeepen som var helt öppen bortsett från förarhytten. Och då menar jag inte som en cabbe utan helt öppet, dvs. inget på sidorna förutom "väggar" som gick upp till knähöjd och järnstänger som håller en kvar i bilen.
De tog oss allra först till lunch, jag och Carro tog cola och fish'n'chips. TH valde hamburgare med ost - jävlar med ost säger jag!
För mig kostade det 41. 60 rand, men då vi inte hunnit köpa något och fått växel så rök ytterligare en tjusig 50-lapp där. Man fick ju en nota och lade pengarna direkt så det överflödiga blir ju dricks.
Efter detta stack vi till köpcentret som besöks en gång i veckan. Här finns internetcafé, matbutik och lite annat, nåra klädbuiker osv.
Of som vi var kunde vi inte riktigt utnyttja tillfället och gick på egen hand omkring med magont och dylika åkommor. Vi orkade inte sitta på internetcaféet, vilket vi inte hade växel till heller.
Vi fick lite info gällande maten. Frukost och lunch fixar man själv, det finns ingredienser till det. Kvällsmat lagar de anställda. Allt utöver detta får vi bekosta själva, t.ex. cola, godis, etc. och det kan man då följa med och köpa en gång i veckan. Vi väntar med detta till nästa gång vi skall till stan, efter att vi fått känna efter lite först. Så nu när jag funderat lite så ska jag köpa en dunk vatten och lite till. Kranvattnet är/sägs vara helt okej och jag tycker det smakar gott, men man vet ju aldrig.
To be continued...
Kommentarer
Trackback
