Sunscream

Solen var glad när jag vaknade, så då gick jag ut på en promenad men det var inte solen särskilt nöjd med, för den gömde sig under tiden. Och nu sitter jag här inne och tittar ut på solen som inte ser mig.
Men det göringe.

Idag är det crazy enough inte mer än 15 dagar kvar. Härligt det. Och häromnatten hemsöktes jag av den första drömmen rörande det hela. Självklart drömde jag att jag hade glömt packa mina väskor och jag var redan på väg, rände runt i stan lite den sista stunden innan tåget gick när jag kom på detta, försökte leta upp far min som kört mig in från början men som nu var spårlöst försvunnen och således inte kunde köra hem mig för att hinna slänga ihop lite grejer. Lyckligtvis vaknade jag innan jag fick reda på om jag lyckades hinna hem och packa och hinna med tåg och flyg eller inte. Fi, traumatiskt sånt där!

Och imorgon är det nyår, och jag bryter för en gångs skull mönstret och hänger med på ett annat kalas än det jag brukar närvara vid. Ska bli spännande, för att inte tala om socialt ansträngade. Menmen, det är väl sådant man kallar miljöträning och

Hursom helst. De närmsta veckorna kommer fyllas med möten, måsten, förberedelser och noggran planering. Tur är väl det att jag har rätt gott om tid.
Egentligen har jag väl en liten lista, men jag skiter i att dela med mig av den. Inget spännande på den ändå.

8, 9 och 10 januari blir fullspäckade. Ska försöka klämma in så mycket folk som möjligt tänkte jag. Förutsatt att alla kan förstås.

Nåväl, nåväl.
Till sist kan jag väl påpeka att K-stad är en tråkig och tråkig stad. Åtminstone ibland. Och kanske även lite oftare än så.

Haregött. Och Gott Nytt År, & sånt.
Hejs


Fly Flies, Flies Flying


Ålright. Soo, I did it! För en tjugo minuter sen kanske. Flygbiljett bokad och betald!

Gott folk, den 15 januari tar jag tåget från centralen kl 06.23 (eller 05.20, beroende på vädret) till Kastrup för att sedan ta direktflyget till Edinburgh kl 10.35. Beräknas sedan vara framme 11.25 och bemötas av en kär blivande familj. Och till sist efter ca en timmes bilfärd placeras man i hemmet hos familjen M, ett hem jag ska få dela med dem de närmsta 6 månaderna (minst).

Hahah, jag har känt mig lite smått nerknarkad de sista dagarna här. Men det är trevligt, känns som att det var en stund man befann sig i ett sådant här knasigt lyckorus. Hoppar och studsar.

Ah, men det är blir ju bara så awesome!

Men shiet, nu är det bara att vänta alltså. Jag har t.o.m. börjat en nedräkning som ni kan se här till höger. Det är fan inte många dagar egentligen.
Och nu när jag ändå kommer ihåg det, ursäkta för alla svordommar. Kanske inte skoj att läsa alla gånger, men de liksom bara slinker ur mig..

Nåväl, vad väntar nu då förrutom väntan? Aha! Juste! Planeringar ooooch listor. Jag tycker bra om listor. Och jag kommer mycket snart lägga upp en!

Det är helt bortom min sans egentligen, för flera månader sen nu, då började alltsammans, de första planerna, listorna och förväntningarna. Jag menar, jag började med min au pair ansökan i agusti. Fick iväg i den första oktoberveckan, och sen då. Ingenting har hänt, inget anmärkningsvärt har hänt. Och till slut, när man tog tag i det hela, släppte greppet om det man trodde var det "säkra" tillvägagångssättet i ren desperation. Vad hände då? Jo, jag blev funnen av, mailade med, telefonsamtalade med och kom överens om ett beslut med en kalasfamilj på sammanlagt 5 dygn(4 om man inte räknar när jag först tackade nej). How weird is that.

Och nu, en knapp vecka efter första kontakten, har jag köpt mig en flygpstol till Edinburgh, enkel resa.

Ah, jag flyger redan.

Scotland

Okej, dags att ta det från början en aning mer sansat.

Förra veckan, onsdag tror jag, tog en skotsk familj kontakt med mig via aupairworld, jag som varit lite insyltad på Londonlivet osv, meddelade ett nej tack åt deras intresse.
Torsdagen tog en familj i södra England kontakt med mig, jag svarade med delat intresse. I samma veva var jag så uppspelt och beslöt mig för att prata med den Skotska familjen ändå, och tog kontakt med dessa samma kväll.

Alltså positiv respons och många trevliga mail förlöt mellan mig och dessa två familjer.
Fredagen, Engelska familjen sa att nästa steg var att prata via telefon någon gång i helgen och bekräftade mitt nr. Den skotska familjen sade att de skulle ringa dagen därpå, lördagen.

Lördagen förlöt, inga samtal. Jag trodde ärligt talat här då att den Skotska familjen skulle falla bort. Men inget samtal kom heller ifrån den Engelska familjen.

På söndagen ringde Skotska familjen mig och jag fick pratat en bra och trevlig stund med den kära modern i denna familj (som råkar vara dansk). Jag sa till henne att jag skulle höra av mig snart med fler frågor och om mitt beslut. Under detta samtal sade hon att de ville att jag skulle komma till dem.
Strax efter samtalet fick jag ett mail från FS (familyskottland) där de tackade för samtalet och åter igen sade att de gärna ville att jag skulle komma till dem.
Inget hörde jag från FE (familyengland). Så på kvällen skrev jag ett mail till kära FS och sade att jag vill komma och vara au pair hos dem, samt kom med lite fler frågor.
Dröjde inte länge förrän jag fick svar på det, så ja nu är det bestämt. Jag ska till Skottland.
Rätt sent denna kväll skickade jag även ett mail till FE och sade jag inte längre var i jakt på en familj, svar från dem fick jag inte förrän idag.

Och idag då?
Idag har jag ringt tandläkaren för att försöka tjuva till mig en tidigare tid, verkar dock inte gå så bra. Så det verkar som att jag kommer att åka den 15 januari. Flyg bokas i slutet av denna vecka.
Jag bad och fick även numret till deras tidigare Au pair så henne ringde jag också och pratade med idag. Hon var supertrevlig att prata med och allt känns jättebra.

Lite om familjen med!
Pappan är skotte, mamman är dansk och de har en ursöt liten tös på tre år. Hon är verkligen urgullig, hon ser som ett litet hobbitbarn från LOTR. Vitblont lockigt hår och liten och ja, helt enkelt ursöt!

De bor 45 min bussresa från Edinburgh och har en liten större stad ungefär en kvart bort.
Jag kommer ha ett eget rum och toalett. De har ett tvåvåningshus, jag håller verkligen tummarna för något sådant där gammalt snyggt!
De har även en katt som heter Rasmus (HA).

Så nu är det verkligen fixat flickor och pojkar, jag ska till Skottland.
"Kontraktet" gäller 6 månader och trivs vi så förlänger vi det hela till ett år troligen.

Åh, jag har väl egentligen mer och säga, men jag sparar detta till personliga möten istället, för tro mig, nu blir det nog dags att träffa folk!

Åh, det kommer bli så spännande, och när de ringde hade redan kollat upp kul grejer att hitta på med mig, tex att besöka Edinburgh zoo och annat kul. De nämnde även att de känner en veterinär.

Åh, deras förra au pair, hon skulle ha stannat ett år var det tänkt, men trivdes så bra att de förlängde det till två år. Rätt bra det eller?

Ja, jag är super happygaymerry idag vill jag lova!

Sweeet

Hoj.
Tänk att det redan är julveckan nu, helt galet vad det här året har gått fort. Ska bli mysigt med jul, men jag vet inte, känslan har inte riktigt intagit sig än. Vet inte om det beror på att jag kanske har blivit bortskämd med att vara hemma så mycket. Förra året var ordentligt med julmys, på internatet samt att man fick komma hem på jullov. Nu när jag varit hemma så länge är det inte riktigt samma. Eller nåt. Vet icke.

Kärkära Frida och kärakära Louise var hos mig idag, mysigt! Behövs sådant oftare!

Så ja, vet inte riktigt vad mer man ska säga, åtminstone inte inom den här kategorin. Jag är riktigt trött och frossar i mig julen redan. Nåväl, allt blir nog bra.
Jag har iaf all anledning att vara gay idag! Och ända fram till januari dessutom, och därefter ännu mer!


Kiltar och Säckpipor, nu jädrar i kommer det svänga!

Ja, ordet är sagt, överenskomelsen är gjord, välkommen är känslan.

Indeed, jakten är slut. Och jag skall till freaking Skottland!

Kär familj. Pappa skotte, mamma dansk och en ursöt liten treåring.

Jag är i extas, kan ni hajja!

Överge Sverige, lätt!

Haha, vet inte vart jag ska ta vägen.

Typ grattis till mig??

Acceptance, such a beautiful conclussion


Yes I've said, Yes they've said. Yes + Yes is SUPERYES.

Counting minutes, in or out, true or false, happy or miserable.
Ar'ye with me? Well, I'm with me.

Maybe maybe not..
Counting minutes. Counting minutes.

Phonetalking wasn't as scary as I was told or read to believe. Kinda fun really.

Yes?


Dreams don't give up, do they?

Nej för fan.

Hejsan igensan. Ja jisses, ni skulle bara veta, ja om ni ens kan lyckas ana er till hur mycket som strövar omkring i huvudet på mig, hela tiden. Och nu kan jag inte sova för jag är så uppe i varv. och det är ju dumt, för sova vill jag ju. Jättemycket. Men i brist på det kastade jag mig in här istället och hoppas bjuda på något med lite spänning i.

Okej, nyhetsdags.

Mailade Swedish connection, Marie verkar villig att ta emot min ansökan, ska bara försöka knåpa ihop den och ge den till henne. Tänkte få detta gjort, ja idag blir det ju. Men det återstår att se då jag är lite efter i schemat av införskaffande av väldigt nödvändiga ifyllda ansökningsformulär. Men ja, detta skall pysslas med senare.

Allt går bra på Aupairworld, knappt några knasigheter med inloggningar osv.

Jag skapade även, i min ångestfyllda familjeabstinens, en profil på aupair.com. Jisses, jag är verkligen desperat. Hursom, har inte skickat någon intresseanmälan där, åtminstone inte ännu. Åh jag är i ett lite frustrerande tillstånd just nu, jag suktar efter att komma härifrån, Peek a Boo leder ingen vart känns det som, så nu testar jag i princip allt. Något i hjärnan (möjligtvis Greger) säger mig att det är bäst att gå via organisation, så därför är jag passiv på de privata sidorna tills jag vet om swedish connection bär nån frukt med sig till mig eller inte. Och det var väl dels därför jag igår tackade nej till familjen i Skottland. Igår var det. Men idag, sickna förändringar idag sen!

Idag har jag tänkt skallbenet i bitar (mjo, ungefär så) och kommit fram till en del. Först vill jag påpeka att jag fått ett meddelande till från en familj på au pair world, som bor i södra England om jag hajjat det rätt, med en sportig grabb på 7 år. Jag har tidigare tittat på deras profil, men som sagt hållt mig passiv. Men orka var passiv nu när det ska vara som mest aktivt! Så jag svarade positivt och mailade dem med lite frågor och så. Spännande. Och i samma lilla ryckrus (vilket jag fortfarande andas in och bidrar till min sömnlöshet) så beslöt jag mig även för att ge den skotska familjen en chans (eller be dem att ge mig en andra). Så jag mailade även dem och bad om ursäkt för mitt hastiga beslut.

Alltså, slutsats: Jag har kontakt med två familjer, en i södra England och en i dear Scotland, väntar bara på respons och se vad vi kan komma fram till.  Jag ska även skicka in en ansökan till Swedish connection, men gör detta i mån av tid och ägo av nödvändiga dokument.

Så det var det för idag. Men ush, jag tycker inte om att inte kunna sova. Livet känns så mycket svårare då. Inte sant?


Scratching the Surface

Hejsan hoppsan igensan!

Jag är riktigt off den här veckan, humöret flyr åt helvete och jag inte hitta det någonstans, inte alls roligt, det är ju nu man ska vara sinneslöst glad :(
Iofs är jag ju lite glad, åtminstone just nu.

Nästan alla juliga klappar är införskaffade, ena riktigt fräna grejer med! Det är ju störtRoligt att köpa klapps, hade man haft oändliga resurser dessutom, då jävlar i mössan säger jag bara!

Nåja, det var inte det jag ville påpeka.
Jag har mailat lite med förmedlingen nu, men det verkar inte blir bättre, resultaten är ju att sitta här på rumpen och snällt vänta på något kanske trillar in. Nej, det orkar inte, jag vill pyssla med kontakter nu! Så ja, jag gjorde det, jag skapade en användare på aupair world nu, får vi se om jag något napp. Sen funderar jag också på att skicka till Swedish connection. Men det är ju allt pappersarbete. Fast det lär ju ändå ta någon vecka innan jag fått ihop allt sånt därnt, så om jag kanske fått tag i nåt najs privat innan så är det ju skitsamma.

Nåja, inga negativa tankar, de kan dra åt fanders! Jag ska åka, så är det bara, den som tror nåt annat kan slicka en filt. (En stickig sådan!)

Hejhejehj
^^

Liv i luckan

Ahmen. Sicket trist hålligång här då. Kanske dags för en smärre uppdatering.
Jul och sådant. Jag och lilltrasan(syrran) har redan klämt våra chokladkalendrar.. Men det var helt ok tyckte vi. För nu blir vi ju tvugna till att köpa varsin till, som vi kan sköta på det traditionella viset. Haham. Hiskeligt alltså.

Julklappsen ska jag ta itu med i veckan, blir nog bra, ska inte köpa till någon större mängd människor. Så förhoppningsvis lyckas några slantar envist hålla fast sig i spargrisen.

Köpte ny telefon också. Tusan, det var inte ett dugg kul. Inte ens nästan, isf bara ytterst mikropskopiskt lite. Jag tyckte asbra om min gamla kloss. Men ack det ville sig inte mer så resultatet var oundvikligt. Den här är blå dessutom. Det förvärrar saken...

Kommande julmys ses iaf verkligen fram emot, ska bli dunderroligt att hänga med gänget och sprida juliga godiskänslor. Och pepparkakshustävlingen sen, puh, jag ska göra mitt bästa. Skönt att veta att ingen av oss gjort ett tidigare iaf.
Och sen då? Inte den blekaste aning. Verkar bli en lugn och händelselös vinter. För att inte tala om det förbenade snöoväder som tydligen råkar befinna sig någon alldeles annanstans. Och inte ens kan dela med sig av en kvart av dess tid. Tråkigt. Nej, egentligen vill man faktiskt inte alls bo i skåne. (Vem beslöt det från början!?)

Och så lite aupairtjaffs när vi ändå är igång:
Som sagt, händelselöst och lite småtråkigt. Det gör ju inte saken bättre att familjer fortfarande lyser med sin frånvaro. Känns som att PaB inte har så mycket just nu. Menmen, blir det mer sen då?
Tanken på andra förmedlingar har knockat mig lite grann och även att börja söka privat. Mene, jag gillar Peek a boo, jag villvill åka med dem, helst vill jag inte åka privat, tycker det här är mycket mysigare. Sen är det ju en smådryg process att få ihop alla papper och skicka till en ny förmedling, vilket också kommer ta en hel del tid. Ah, jag vete tusan. Jag har ju inget att hitta på ändå, så jag kan ju egentligen lika sitta här och snällt vänta på att fler familjeförslag trillar in. Men jag mår ju så förbaskat dåligt av det..

Jaja jaja. Bilder är väl lajbans. Möööjligtvis.
Fast idag är jag rätt glad ändå, när jag tänker på det..
:)



Åh, men förresten, nu när jag ändå är igång. Såhär ser min vrist ut numera.



Jaja, nog nu.
Tjing i kvisten, ha're gött!

RSS 2.0